I tisdags gjorde jag ett av de beslut som jag är mest stolt över, jag avslutade min "relation" med Nino.
Att jag för en gångs skull tänker på mig själv och gjorde ett beslut som var bäst för mig, jag hyser inga känslor för honom alls. Allt kändes inte rätt och att jag slutat sakna honom var väl det som gjorde att jag var rätt säker på mitt beslut. 
Han tog det inte som förväntat och blev istället sur på mig, men jag vet att det här var det bästa jag kunde göra för mig. Jag mår inte bra av att sakna så mycket som jag redan gör och jag insåg faktiskt att det inte finns något framtid inom distansförhållanden. Och nej jag menar inte nu att ni alla som varit så anti att jag varit tillsammans med en från Turkiet att ni hade rätt för jag står för varenda ord jag har sagt om honom och distansen.
Men det var inget jag klarade av, saknad är inget för mig när det redan var en stor del av min vardag och att det enkomt bara gjorde att jag mådde sämre. 

Jag är nöjd med mitt beslut men jag är fortfarande såå förälskad i denna underbara stad, Alanya. 
I onsdags fick jag ska ni få höra ett jobberbjudande av Bahadir (från hotellet som var bra vän med Nino som vi även blev kompis med) han frågade "why dont you come here and work with us". 
Och jag började fundera, varför inte. Jag har ännu inte gjort någon beslut men come on.. att få vara på platsen jag älskar, få gå runt på dagarna på bästa hotellet i världen med jordens bästa och trevligaste människor, i över 3 månader.. 
Jag slår mig själv nästan över att jag tvekar. Men jag måste noga tänka över om det är någon jag vill, haha jag hör själv hur dum jag låter nu, varför jag inte bara tackar ja eftersom det om något hade varit min dröm.

Att bo och jobba i Alanya från april-oktober, sen måste jag tänka över det faktum om jag kommer klara av det. För jag känner tre stycken väldigt bra som jobbar i Animations team. Och det är riktigt krävande och jobbigt man blir både psykiskt och fysiskt utmattad.
Det är verkligen min chans det här, en möjlighet att få göra det jag faktiskt tycker om att göra i det landet jag älskar. Vad mer kan jag begära.. men jag måste ändå fundera och som sagt har jag fram till april att göra det. 

Men jag håller verkligen tummarna på att det blir mer pros än cons och att jag får spendera sommaren 2014 i Alanya, blir ju helt fantasktiskt tror jag. Men som sagt, många om och men innan jag kommit fram till det beslutet.
Som jag sa, beslut som är avgörande och beslut som kommer att göra ens liv bättre och må bättre.

                                                                    Ett beslut för ens egen skull.